Har fått några frågor under veckan som jag tänkte svara på, ledsen att det har tagit tid för några av dom men här kommer svaren i alla fall :) Fråga på om det är något mer ni undrar över!

 

Innan jag skulle åka så var jag otroligt taggad, och när resan närmade sig så blev jag samtidigt livrädd. Jag skulle trots allt åka iväg till ett främmande land och bo i en främmande familj för ett år! Men mest var jag väl taggad tror jag. Hur jag förberedde mig är en väldigt bra fråga, vet inte om jag gjorde något speciellt faktiskt. Jag fokuserade på alla förberdelser och det positiva jag skulle få ut av ett utbytesår i stället för att tänka på saker som hemlängtan osv. Försökte även att inte bygga upp några förväntningar då risken finns att man ju då blir besviken. Nu nästan fem månader in i året så kan jag se att rädslan för hemlängtan var för min del onödig, har haft lite hemlängtan nu under julen men inte en enda gång under mitt år har jag känt att jag längtar så mycket så jag skulle vilja åka hem. Jag är inte klar här än, har så otroligt mycket mer jag vill uppleva! Så försök fokusera på det positiva ett utbytesår har att erbjuda och njut av sista tiden med vänner och familj innan du åker :)

 

Vad kul att du ska iväg som utbytesstudent! Kan säga att du inte kommer ångra det beslutet! Jag är iväg med organisationen YFU, Youth For Understanding, och jag är verkligen helnöjd såhär långt! Man får otroligt bra hjälp och stöd både här i USA samt hemma i Sverige, ringde man kontoret i Sverige innan avresan om man behövde hjälp eller något visste de exakt vem man var och det gjorde att de kändes mer personliga. När jag behövde byta familj här jobbade de väldigt snabbt och hade en ny familj redo att ta emot mig efter fyra dagar, riktigt bra jobb med tanke på allt pappersarbete osv de måste gå igenom innan en familj godkänns. Jag tittade inte sådär jättemycket på andra organisationer, kollade runt lite vad andra hade tyckt om olika organisationer och hittade en hel del skräckhistorier med organisationer som EF, STS och Explorius men hittade inte en enda som var missnöjd med YFU och därför kändes de lite säkrare att åka med. Mina två vänner som åkte iväg tidigare åkte även de med YFU och dom var helnöjda så då kändes det bra för mig att också åka med dom. Vet att YFU säkert kan vara olika beroende på vilket distrikt man hamnar i och om man har en bra area rep eller inte men personligen är jag sjukt nöjd och kan helt klart rekommendera YFU som organisation.

 

Vet inte riktigt hur jag ska svara på den här frågan då jag knappt kommer ihåg hur jag kände i början av året men det var väl nytt, spännande, förvirrande och väldigt mycket tankar som snurrade runt i huvudet på samma gång. Vet att jag tyckte att det kändes overkligt att jag verkligen var på plats här borta, det gör jag fortfarande ibland!

Det är väldigt dåligt med det faktiskt, de flesta har inte särskilt bra stil och utseendemässigt så är svenska killar snyggare. Finns en del snygga college killar dock har jag märkt!

Har inte festat sedan jag kom hit.

Både ja och nej. Det är väldigt mycket drama och man ser ju grupper osv precis som i filmerna men samtidigt så går det ju inte att jämföra film och verklighet. Men man märker faktiskt likheter från filmer hela tiden vilket är sjukt kul!

Tror jag sökte 3-4 stycken, finns ett mer detaljerat inlägg om vilka jag sökte samt andra jag vet finns i det här inlägget. Dubbelkolla dock så att de finns kvar och fortfarande har samma syfte, en del fonder ändrar nämligen syfte för varje år. Kolla även så du uppfyller kraven för fonden samt att du har med allt i din ansökan, stipendier är väldigt svårt att få nämligen och de är väldigt noggranna med att kolla ansökningarna. Jag fick inget av de jag sökte men lyckades ju tack och lov få ihop pengarna ändå :)